Val och COVID-19 – demokrati i osäkra tider
Disclaimer: Views expressed in this commentary are those of the staff member. This commentary is independent of specific national or political interests. Views expressed do not necessarily represent the institutional position of International IDEA, its Board of Advisers or its Council of Member States.
Erik Asplund och Toby James diskuterar det dilemma som länder runt om i världen står inför: att hålla eller senarelägga val under pandemin. De presenterar riktlinjer för att säkerställa att valdeltagandet förblir rättvist och öppet ur ett demokratiskt perspektiv under den pågående krisen.
En av grundprinciperna i en demokrati är att det hålls fria, rättvisa och regelbundna val. Detta krav förankrades som bekant i artikel 21.3 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I och med att val med säkerhet hålls ges medborgarna möjligheten att avsluta eller förlänga mandatet för deras företrädare och ledare.
Det finns dock tillfällen då val i nära anslutning till naturkatastrofer, hungersnöd eller epidemier kan utgöra ett potientiellt hot mot människors liv, något som blottlagts nu under coronaviruspandemin (COVID-19). Val och annat som hör till det politiska arbetet i en demokrati har plötsligt blivit en risk för infektionssjukdomen att spridas, som medborgare som köar för att få rösta vid vallokaler eller offentliga tjänstemän som räknar röster i lokaler fulla med folk.
Som en följd av detta har, endast under mars-april 2020, fler än 12 nationella val och 50 val på regional nivå, som var planerade under mars–augusti, flyttats fram av 50 länder och territorium världen över. Det är troligt att ytterligare framflyttningar kommer att ske i och med virusets snabba spridning. Det finns dock vissa länder som trots pandemin har genomfört nationella val, några exempel är Israel (2 mars), Frankrike (15 mars) och nyligen Sydkorea (15 april). Även presidentvalet i Polen (10 maj) är planerat att genomföras, dock endast genom poströstning efter kontroversiellt beslut från Polska lagstiftare den 6 april.
Varför avvaktar vissa länder och andra inte under COVID-19-pandemin? Beslutet huruvida man ska hålla valen eller ställa in är inte enkelt, och det finns inte alltid ett tydligt samband mellan makthavarnas beslut och bekräftat antal smittade. Till skillnad från Israel, som hade 12 rapporterade fall under valdagen den 2 mars, var antalet fall betydligt högre i både Frankrike (5 423 fall) och Sydkorea (10 591 fall) när valet ägde rum. Det finns inte heller tydliga samband mellan dessa beslut och hur bra eller dåligt landet positionerar sig på IDEA’s globala demokratiindex. Demokratier har både valt att genomföra (Tyskland) och flytta fram (Storbritannien) val, detsamma gäller även länder med demokratisk tillbakagång (jämför Ryssland och Polen).
Debatten går hög världen över. Abraham Lincolns ståndpunkt från 1864 har citerats inför det amerikanska presidentvalet. ”Vi röstade under ett inbördeskrig... Vi röstade under både första och andra världskriget. Att senarelägga valprocessen är därför, i min mening, uteslutet”, har Joe Biden, enligt uppgift, sagt. På andra håll hörs emellertid andra tongångar. Frankrikes president Emmanuel Macron har gång på gång sagt att ”vi är i krig” mot coronaviruset samtidigt som han meddelade att den andra omgången av lokalvalen skulle senareläggas. Dessa var ursprungligen planerade att hållas den 22 mars. Forskare framhåller att ett val kan äventyra hälsan både för de som röstar och för valarbetarna. Studier visar att många valarbetare ofta är äldre, pensionerade volontärer.
Ett hot mot demokratin?
Att skjuta upp val kan få människor att tvivla på landets demokratiprocesser. Om de inte får rösta när de skulle ha röstat, kan det skapa en känsla av att de inte får göra sina röster hörda. Det kan väcka misstankar om att mandattiden för sittande beslutsfattare och makthavare förlängs, utan att allmänheten får säga sitt. Att man inte har fått möjligheten att förändra den politiska riktningen. Oron är större i de länder som redan sett en demokratisk tillbakagång och där civilsamhället redan kritiserat makthavarna för att använda coronaviruset som en ursäkt för att förlänga sina mandat.
Enligt en ny teknisk rapport från International IDEA, Elections and COVID-19, kan de demokratiska principerna även undermineras om val hålls i dessa tider. Exempel:
- Valdeltagandet kan sjunka, i synnerhet bland grupper som löper högre risk att smittas av sjukdomen, vilket underminerar principerna om inkludering och jämlikhet i valprocessen (se figur 1 för exempel på hur valdeltagandet minskade i de franska kommunalvalen som hölls den 15 mars 2020 jämfört med valdeltagandet under tidigare val).
- Politiskt kampanjarbete kan eventuellt inte genomföras då sociala kontakter antingen avråds eller är förbjudna i större grupper.
- Den offentliga debatten kan komma att enbart fokusera på det aktuella hotet mot folkhälsan, vilket medför att andra viktiga ämnen inte diskuteras.
- En skrupelfri regering kan införa nödrestriktioner för att hålla tillbaka oppositionskandidater eller kritiska medier och individer, vilket medför att valen som hålls under nödläget blir mindre fria och rättvisa än de bör vara.
Figur 1: Valdeltagande i de franska kommunalvalen
Innovation i valtider
Det finns sätt att upprätthålla demokratin och flera länder har varit oerhört nytänkande och snabba med att anpassa sig till de nya förutsättningarna. I USA har Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (USA:s nationella folkhälsomyndighet) tagit fram rekommendationer om förebyggande åtgärder för valarbetare och allmänhet. I dessa förespråkas röstsätt som minimerar kontakten med andra människor, rengöring och desinficering av röstutrustning samt åtgärder för att möjliggöra social distansering i vallokalerna. I Sydkorea har den nationella valnämnden presenterat en rad särskilda hälso- och säkerhetsåtgärder, däribland förtidsröstning för bekräftade COVID-19-patienter på vårdinrättningar i syfte att skydda deras rösträtt.
I Bayern i Tyskland är det endast möjligt att poströsta, vilket eliminerar all röstning i vallokal i syfte att minimera den smittorisk som sociala kontakter medför. Även Nya Zeelands valnämnd överväger att göra de alternativa röstsätt som redan finns för personer som inte har möjlighet att besöka en vallokal tillgängliga för samtliga röstberättigade vid det allmänna valet den 19 september 2020.
För länder som planerar att genomföra val trots den rådande pandemin är det viktigt att man drar lärdom av andra länder. I länder där människor inte har tillgång till rent vatten, desinfektionsmedel, skyddskläder eller ett fungerande postväsende finns dock goda grunder för att antingen vidta extraordinära åtgärder eller att senarelägga valen till en tidpunkt när virushotet har klingat av.
Upprätthålla demokratin
I den tekniska rapport från International IDEA finns rekommendationer för hur makthavare ska gå tillväga. Det finns ingen lösning som fungerar i alla situationer. Men det finns några allmänna principer som kan tillämpas. Det är nödvändigt att olika organ samarbetar och man bör:
- noga beakta medarbetarnas och allmänhetens säkerhet, konstitutionella begränsningar och förfaranden samt konsekvenser för demokratin – inkludering, jämlikhet och ansvarsskyldighet
- överväga om det är logistiskt möjligt med alternativa röstningsförfaranden, och om man väljer att genomföra ett val ska åtgärder för att minimera risker vidtas
- hitta möjliga vägar för att hantera den aktuella valproblematiken och ta fram bindande riktlinjer för övergångsregeringar i de fall då val flyttas fram
- informera allmänheten om de aktuella problemen, skälen till beslutet samt vilka processer som finns för att skydda demokratin.
Den globala spridningen av COVID-19 har i stor utsträckning redan påverkat medborgarnas hälsa och välfärd. Besluten som makthavarna fattar huruvida man ska hålla val kommer att få ytterligare effekter, vilket kommer att påverka tillståndet för framtidens demokratier.
Ansvarsfriskrivning: Åsikterna som förs fram i denna artikel tillskrivs författaren, som är anställd på International IDEA. Denna artikel är inte bunden av särskilda nationella och politiska intressen. Åsikterna som förs fram utgör inte nödvändigtvis den institutionella ståndpunkten för International IDEA, dess rådgivande styrelse eller dess råd för medlemsländer.
Den här artikeln publicerades för första gången på Democratic Audit (UK) den 30 mars 2020. Texten har redigerats något jämfört med originalet för att spegla nya händelseförlopp.
About the authors
